Indiana Jones är tillbaka efter nästan 20 år med ett klassiskt hisnande matinéäventyr. Även om det finns gott om irriterande småmissar för den som letar, är det en gedigen uppföljare som serveras.

Ett gäng ungdomar kämpar för att överleva i en gammal maya-ruin, men är det de själva eller ett fasansfullt väsen som är det största hotet? ”The Ruins” är en b-film i lyxförpackning som desperat växlar mellan gore och spänning för att behålla vår uppmärksamhet. Den lyckas inte riktigt.

En olidligt melodramatisk och bitvis överspelad historia om en medelålders skådespelerska som genomgår en livskris. ”Skådespelerskor” har några fina scener men dessa drunknar i tafatt regi och ett plågsamt lustmord av Gloria Gaynors ”I Will Survive”. RECENSION Valeria Bruni Tedeschi regisserar och spelar huvudrollen i den här franska dramakomedin som underligt nog vann juryns specialpris i Cannes förra året. Jag försökte verkligen se vad prisutdelarna såg hos den här filmen men jag är rädd att det går mig helt förbi.

Finsk animering, kan det vara något? Ja, faktiskt. Sagan om den drömmande renpojken Niko och hans sökande efter sin frånvarande pappa är en riktigt fin saga för barn. Och förvånansvärt tolerabel för vuxna.

Isabel Coixets bearbetning av Philip Roths bok om en åldrande universitetsprofessor i kris är en lyckad film. Ben Kingsley är lysande i huvudrollen som den dryge och älskvärde akademikern David Kepesh.

Småcharmig men alldeles för tunn komedi om ett gäng losers som försöker spela sig till NBA. Will Ferrell går på autopilot och historien lämnar minst sagt en hel del att önska. RECENSION Det här med humor är knepigt. Under pressvisningen av ”Semi-Pro” sitter två killar och brölar av skratt medan resten av salongen är spöklikt tyst. Jag blir allt mer fascinerad av hur scener som i mina ögon faller helt platt uppenbarligen kittlar skrattnerverna hos mina ljudliga bänkkamrater.

Briljant krypande stämning blandat med korkad dialog och stelt skådespeleri ger en underlig bioupplevelse. Shyamalans senaste är inte den fullträff som han behöver, men inte heller en total katastrof.

Oliver Stones senaste film är en hejdlöst rolig skildring av världens mäktigaste man och de rådgivare som omger honom. Josh Brolin är strålande som Dubya själv och både charmar och förskräcker. Det är ingen nyansrik film, men vad gör det när den är så underhållande.

Kjell-Åke Anderssons senkomna uppföljare till kultförklarade ”Vi hade i alla fall tur med vädret!” gör ingen glad. Ett tunt manus, bedrövlig dialog och en rad med trötta skämt som vi sett förut sänker all välvilja som kan uppbådas.

Stuart Townsends regidebut skildrar WTO-kravallerna i Seattle med en återhållen ilska och med sympatierna fast på demonstranternas sida. Trots en del skavanker är det här en engagerande politisk film med en lysande Woody Harrelson i spetsen.