När man gick i grundskolan hände det ju ibland att man fick se film på lektionerna. Det var oftast ett kul och uppfriskande avbrott i vardagen. Vilken skolunge vill inte hellre kolla på film än räkna ut hypotenusan i en rätvinklig triangel? Jag har en rad filmupplevelser jag minns rätt väl från min grundskoletid, men ingen starkare än “Zozo”.
Josef Fares skildring av en ung pojke i krigsdrabbade Beirut, Libanon, som efter en oerhörd tragedi tvingas fly ensam till Sverige gjorde ett oerhört starkt avtryck på mitt… tolv, trettonåriga jag. “Zozo” förmedlar krigets brutala verklighet genom ett barns ögon, och visar hur människors våld kan slå det viktigaste i ens tillvaro till spillror från ett ögonblick till ett annat. För mitt tolvåriga jag blev det en smärre chock att se filmen. Jag minns hur jag vandrade runt med gråten i halsen under rasten och bestämde mig för att jag aldrig ville se om filmen. Än idag har jag inte gjort det. Inte för att den inte var bra, utan för att den var för bra.
“Zozo” gjorde avtryck hos fler än mig. MovieZines chefredaktör Alexander Kardelo delade ut en fyra till filmen, som han skrev “berör och imponerar”. Filmen blev även Sveriges Oscarsbidrag från 2005, men nominerades tyvärr inte. Det hade den förtjänat.
Har du missat denna pärla till film, eller känner du att den borde ses om? Isåfall kan du se den nu på SVT Play. Jag kanska frammanar modet att göra det själv, och se den igen, nu med en vuxens ögon. Det lär bli en känslosam upplevelse.
Läs också: Gripande pandemi-drama bland 2024 års bästa svenska filmer – se den nu på TV4 Play+
Läs också: SVT:s hyllade dramaserie får en fortsättning: ”En stark berättelse”
