Diego Abatantuono

Rom i slutet av 30-talet. De två textilbutiksägarna Umberto och Leone är hårda konkurrenter om samma kunder. Men de sätter sina meningsskiljaktigheter åt sidan när fascisterna tar makten i landet och antisemitismen stiger. Snart är de till och med vänner.

Jag är inte rädd – är historien om den unge pojken Michele som under en het sommardag finner något som kommer att förändra hans liv för alltid. I en grop hittar han en svårt tilltygad och fastkedjad pojke. Till en början blir Michele rädd, men han övervinner sin rädsla och börjar besöka pojken för att ge honom mat och vatten. Michele inser en dag vilken grym värld han lever i och hur hemska och osympatiska vuxna kan vara.

Året är 1941. Vi befinner oss långt ute på Medelhavet, på en enslig ö där vattnet glittrar likt ett stilla regn av diamanter. Fjärranifrån resten av världen som står i brand. Hit sänds en italiensk trupp för att bekämpa grekerna i Mussolinis namn. De är bara åtta soldater. Plus en åsna. Antagligen den intelligentaste av dem. Men åsnan blir ihjälskjuten av misstag redan första natten. Sen går deras enda radio sönder. Och nu är de helt isolerade. Till råga på allt hittar de inga fiender att bekämpa. Alla män är ute i kriget. Kvar finns bara gamla, barn och… kvinnor. Många kvinnor! Vackra kvinnor! Sakta inser soldaterna att de har invaderat paradiset, och nu kan allt hända. Men visst önskar de att kriget tar slut bara ingen talar om det för dem…