Peter Benedict

Östtyskland 1983. Två män flyr över gränsen till Västtyskland. Den ena blir skjusten, men den andra når säkerheten på västsidan. I Östtyskland sitter Katja, syster till den mördade mannen, Matthis, och älskarinna till den överlevande Andreas, vars barn hon väntar. Stasi-trupper lurar överallt, och hon vågar inte lämna landet.

6 år senare – 1989 – har Katja fått nog av det kommunistiska styret i DDR. Hon beslutar sig för att trotsa faran och fly till Västtyskland via gränsen mellan Österriket och Ungern, med sig har hon sonen Sven. Sven kommer över, men Katja faller i armarna på Stasi-hantlangare, som inte skyr några medel för att tysta ”förrädarna”.

Samtidigt kämpar Andreas, som arbetar på en västtysk tv-station, för att avslöja rädslorna i DDR med hjälp av insmugglade och olagligt filmade demonstartioner han fått från Matthis bror Micha och dennes vän Dirk. Det östtyska folket är i upprorsstämmning och det är bara en fråga om tid innan revolutionen, som leder till Berlinmurens fall, kan segra.

Sommaren 1980. Barbara är läkare och ansöker om utresetillstånd från Östtyskland. Hon får avslag och skickas istället till ett sjukhus ute på landsbygden.
Pojkvännen som redan befinner sig i väst planerar hennes flykt, men
Barbara blir alltmer involverad i sitt arbete.
När dagen för flykten närmar sig gör hon ett livsavgörande val.

Hanna och Simon har varit ett par i 20 år. De bor i Berlin, i en stridbar harmoni. De är attraktiva, moderna, barnlösa, kultiverade och jordnära. Affärer, längtan efter barn, flytta ihop, missfall, att fly och återvända: detta par har lagt mycket bakom sig, men har inte så mycket framför sig. Detta är situationen när de, utan att känna till den andres handlande, blir förälskade i samma man, Adam.