Peter Eriksson

Stockholm 1982. En film om Bobo, Klara och Hedvig. Tre tjejer som är tolv-tretton år. Som drar runt på gatorna och babblar. Som är modiga och tuffa och starka och svaga och förvirrade och knasiga. Som får klara sig själva alldeles för tidigt. Värmer fiskpinnar i brödrosten när mamma är på krogen. Startar ett punkband utan att ha instrument att spela på, trots att alla säger att punken är död. Om att vara annorlunda och om en vänskap som är större än allting annat.

Ett sportflygplan störtar utanför Mossby strand och i vraket hittar man en detonerad pansargranat. Kurt Wallander kopplas in för att utreda haveriet. Några dagar senare dödas två gamla systrar vid en explosion i en sybehörsaffär. Man finner rester av ett avancerat sprängämne i den utbrända butiken och snart pekar allt på att händelserna hänger ihop med en uppgörelse mellan två narkotikaligor.

”Vitt skräp” utspelar sig i början av 80-talet och kretsar runt den kringflackande Sami. I sitt sökande efter försoning med det förflutna hamnar Sami en småstad där han träffar på Kim. Tillsammans blir de indragna i en knarkhärva med farliga konsekvenser som följd.

En paparazzifotograf blir brutalt mördad i Stockholm. Hans lägenhet är genomsökt och dator och fotoutrustning är borta. Beck söker ett motiv.

Peter förutspås en lysande framtid – han ska ta över familjeföretaget
efter pappa. Han är också i färd att starta familj med sin lika lyckade flickvän. Men en dag möter han Nassim. Kärleken går inte att ignorera och de
inleder snart en relation som upprör oförstående vänner och
familj. Nassim är den öppne som vill berätta för hela världen
om deras kärlek medan Peter får kämpa för sin frigörelse och mot sin
konservativa bakgrund. Men relationen får ett abrupt och brutalt slut.