De tyska trupperna har ockuperat Frankrike och står precis vid dörren i Paris där Georg befinner sig. Han lyckas fly till Marseille där möjligheten finns att ta sig via båt till USA och Mexiko. Problemet är bara att han saknar papper. Men när möjligheten uppstår för honom att anta den avlidne författaren Weidels identitet väcks hoppet igen – frågan är bara hur han ska hantera författarens fru.
Christian Petzolds nya film är baserad på romanen med samma namn skriven av Anna Seghers. Boken är skriven och utspelar sig under andra världskriget – och så gör även filmen, typ. Det fascinerande med Petzolds nya verk är nämligen att han låter Seghers berättelse utspela sig på precis samma sätt – men inget av scenerierna i filmen har ändrats. På Paris och Marseilles gator åker det moderna bilar och i husen finns platt-tv-apparater. Här finns inga tyska soldater, bara kevlarprydd polis.
Petzold har gjort något unikt – och med det skapat en oerhört träffande bild av migration och flyktingproblematik som överskrider de historiska gränserna. Att låta den förflutna berättelsen utspela sig i vår egna samtid är ett effektfullt val som sätter saker i en spännande kontext – samtidigt som den visar att all migration är unik och unison på samma gång.
Filmens narrativ följer en nästintill noir-doftande rutt med inslag av melodramatiska grepp, men känns aldrig överdramatiserad. Med en ypperlig Franz Rogowski i huvudrollen blir detta till ett starkt, träffande och kärleksfullt drama.