Redan i det första avsnittet av ”Agatha Christies Hjerson” så utbrister titelkaraktären lite småirriterat att ”jag tror det sista världen behöver just nu är en till tv-deckare”. En replik som möjligtvis riktar sig till dig som sitter där hemma och tänker samma sak, innan du har givit ”Hjerson” en ärlig chans. För det står nämligen klart väldigt tidigt… att skådespelarna Johan Rheborg och Hanna Alström lär få återkomma till sina karaktärer, Sven Hjerson och Klara Sandberg, under många år framöver.
För den som inte känner att en har stenkoll på hur Agatha Christies många pusseldeckare och karaktärer hänger ihop, så är hon mest känd för sina fiktiva detektiver Hercule Poirot och Miss Marple. I några av böckerna om Poirot får vi även lära känna hans vän; deckarförfattaren Ariadne Oliver… som i sin tur brukar berätta om hennes fiktive (finske) deckare Sven Hjerson – samtidigt hon assisterar Poirot med hans olika fall.
I den nya tv-serien är Sven Hjerson (Rheborg) inte längre finsk, utan visserligen född på Åland under lite mystiska omständigheter… men han har levt nästan hela sitt liv i Sverige. Han var tidigare en riktig stjärnpolis som tycktes ha en förmåga att lösa de mest invecklade och svåra fallen, innan han anklagades för att ha fabricerat bevis och tvingats lämna yrket bakom sig.
Klara Sandberg (Hanna Alström) är en tv-producent som är trött på den typ av tv-program hon tvingas göra och pitchar en idé som involverar Hjerson, vilket tvingar henne att söka upp honom. Under seriens åtta avsnitt, som består av fyra fristående mordfall/gåtor, så får vi sedan succesivt se hur de båda huvudkaraktärerna kompletterar varandra på både oväntade och underhållande sätt.
Faktumet att ”Hjerson” nu bryter sig loss ur Agatha Christies värld, är nästan lite som om någon av karaktärerna ur en av den nylanserade ”påhittade filmer”-databasen Nestflix titlar plötsligt skulle få en egen serie. Det här är även den första gången någonsin som en ”officiell” karaktär ur Christies böcker har fått tillåtelse att göra en fristående spinoff – och lyckligtvis har seriens skapare tagit vara på chansen.
Hela produktionen känns dessutom ovanligt påkostad ”för att vara svensk”. Jag har absolut inga problem med svenska tv-serier över lag, men det råder ingen tvekan om att det är något med ”Hjerson” som får serien att stå ut positivt ur mängden. Nivån och känslan för detaljer för tankarna till regissören Wes Anderson, där kostymerna så att säga matchar tapeterna på bästa möjliga sätt. Lägg därtill intressanta kameravinklar, snyggt foto, ljus och musik, som tillsammans ramar in avsnitten i en något förhöjd verklighet, där Agatha Christies gamla mall för pusseldeckare passar perfekt.
När det kommer till de fristående fallen så tycker jag personligen att det första är det ”svagaste”, vilket till stor del beror på att det även behöver agera introduktion för våra återkommande karaktärer och platser. Men redan här är det både bra och underhållande, för att sedan bara bli bättre och bättre. När vi väl är framme vid slutet av säsongen, så råder det inte längre någon tvekan om saken… ”Hjerson” kommer att bli en succé – och det lär (förhoppningsvis) bli många fler fall under de kommande åren.