Högt och avgrundsdjupt lågt

Någon ny ”Borat” rör det sig inte om den här gången heller, om det nu var någon som fortfarande höll det hoppet vid liv. Sacha Baron Cohen blandar och ger på ungefär samma sätt som han har gjort i sina senaste filmer: små, briljanta ögonblick samsas med utdragna buskissekvenser av den plumpaste sorten.  Filmens skurk vill till exempel gärna skydda jorden från överbefolkning genom att decimera mänskligheten med runt två miljoner personer. Det dödliga viruset kommer i första hand att ta kål på de minst önskvärda: huliganerna, socialfallen, de individer som tillsammans utgör publikunderlag för fler ”Fast and the Furious”-filmer… Detta som ett exempel på den högre humornivån.

Annars intresserar sig Cohen för avföring i högre grad än vanligt. I långa stunder fungerar ”Grimsby” som en skatologisk fallstudie. Vad ska man annars kalla en film som kan avsätta fem minuters speltid till att beskriva formen och konsistensen på en bajskorv? 

Inte så att han ignorerar andra kroppsvätskor på något sätt. Har man begränsat tålamod när det gäller skämt om ändtarmar och allt som kan tänkas trafikera dem ska man helt enkelt låta bli att se ”Grimsby”. Då går man å andra sidan miste om en handfull riktigt kul skämt och en högklassig parodisk betraktelse av den allra eländigaste engelska arbetarklassen. 

Det är när Cohen matar njurslag på brittisk pub- och supporterkultur som ”Grimsby” är som roligast. Jag hade önskat att man uppehöll sig här längre, istället för att lägga krut och tid på det uttjatade ”hemlig agent”-spåret. En för spiongenren numera obligatorisk Mark Strong fungerar ändå överraskande bra som ”straight man” för Cohens vansinnigheter, och vissa groteskerier närmar sig chockvärdet hos scenen från ”Borat” där titelpersonen nakenbrottas med sin överviktige producent. Man skrattar och gör sitt bästa för att kontrollera kräkreflexen samtidigt. 

Det förtjänar att nämnas igen att skämt där rövhål utgör den bärande idén är vanligt förekommande i ”Grimsby”. För vanligt förekommande för min smak, men det finns ju många som tycker att sådant är roligt. 

Och säga vad man vill om rövhålet Sacha Baron Cohen: Stundtals släpper han fortfarande ifrån sig stor komik.