Nancy Drew är en smart, optimistisk, hipp och godhjärtad person som tog ett oskyldigt hyss lite för långt. Hon är nu tvungen att utföra samhällstjänst som ett straff för hennes handlingar. Under tiden fångar hon upp en konversation där en äldre lokalinvånare Flora (Linda Lavin) klagar på att hennes hus verkar vara hemsökt av övernaturliga händelser. Utan någon hjälp från stadssheriffen bestämmer sig Nancy att hjälpa till och klura ut vad som försiggår, med hjälp av sina icke-professionella detektiv-egenskaper, i hopp om att lösa detta mysterium.
Bortom några små diskussioner om hennes mors tragiska bortgång för några år sedan, så existerar det inte någon som helst förklaring till varken Nancys personlighet eller hennes motiv. Istället får vi se en väldigt simpel film som inkluderar de mest stereotypiska karaktärsdragen man får se på skärmen. Här finns allting från den smarta, den tuffa, den mobbade-som-har-en-vänligare-sida och en handling som är så förenklad så den blir medioker. Ett exempel är manuset som visar en överdriven bild av hur dagens tonåringar endast pratar om Instagram, killar och utseenden.
Vad gäller skådespeleriet så måste jag ge eloge till den talangfulla Sophia Lillis i huvudrollen, vars fina roller i Stephen Kings ”Det” och den kritikerhyllade HBO-serien ”Sharp Objects”, försöker göra det bästa hon kan med materialet som ges. Kollar man på resten av hennes medskådespelare så finns det dessvärre inget att hämta, då det både saknas övertygelse och energi hos dem.
Var detta en underhållande film för mig? Absolut inte. Men det verkar inte som att jag är den rätta målgruppen för denna typ av rulle. Därför tror jag en familj med barn i 8-årsåldern hade uppskattat ”Kitty i spökhuset” en aning mer, den fungerar ifall man inte har något alls att kolla på en lördagskväll.
”Kitty i spökhuset” hade fungerat bättre som en tvådelad tv-film, där man fick lite mer tid att utveckla personligheten hos Nancy, hennes värld och karaktärerna runt omkring henne. Jag kan absolut inte förstå att Warner Bros bestämde sig för att för en amerikansk biopremiär, då denna inte alls känss cinematiskt. Men på tv-skärmen, varför inte.