Visst en del ligg för vår huvudkaraktär i ”Ligga” under säsongens åtta avsnitt. Vissa bra, vissa mindre bra, och vissa som avbryts av mer eller mindre humoristiska och absurda händelser.
Line (Ulrikke Falch) och Elin (Clara Henry) är rumskamrater. I början av serien blir Line dumpad av sin tjej Julia. Allt Line vill är att få henne tillbaka. Elin i sin tur gör det till sitt enda uppdrag att hjälpa Line att komma över sitt ex genom hela säsongen. Hon gör det genom att skapa och sköta en Tinderprofil åt Line, som ska ligga med en tjej i veckan under loppet av två månader för att komma över Julia. Line låter sig övertalas och går med på planen, trots att hon egentligen inte vill. Redan här höjer jag på ögonbrynen.
Låt oss börja med det positiva. Detta är en serie med fokus på HBTQ-karaktärer. Något som det har skapats mer och mer serier om på diverse streamingtjänster under de senaste åren. Det är även en serie med många kvinnliga aktörer, både framför och bakom kameran. Några gästskådespelare som sticker ut är Amy Deasismont och Ulla Skoog men alla skådespelarna i serien gör bra ifrån sig. Replikerna känns naturligt framförda och känslorna kommer fram på ett äkta sätt, även om det i vissa fall uppstår väldigt skruvade situationer. Som sig bör när serien är klassad som en dramakomedi (med en “Generation Z-lins”). Det är också fint att se att alla tjejer som Line träffar på sina Tinderdejter ser så olika ut. Det är viktigt att visa att alla icke straighta människor faktiskt inte har samma kroppstyp, klär sig likadant, har samma intressen eller beter sig på samma sätt. Detta lyckas ”Ligga” med att skildra.
Med detta sagt så känns det tyvärr som att många av karaktärerna Line dejtar har stereotypiska roller jag ofta ser i andra komedier. Den rika kvinnan som ser ner på fattiga och tjocka människor, den tystlåtna kvinnan som man knappt hör vad hon säger och kvinnan som är galen i katter. Jag förstår att dessa används för att skapa roliga situationer för oss tittare, men det faller för mig ganska platt. Människor har mer variation och djup i sig än så. För att inte tala om huvudkaraktärerna själva. De framstår som väldigt endimensionella. Seriens första säsong har endast åtta avsnitt som är cirka 20 minuter långa vardera, så jag förstår att handlingen måste vara väldigt tillspetsad. Men Line är i stort sett samma person i finalen som när jag möter henne i första avsnittet och Elins enda fokus är fortfarande att Line ska få ligga vidare i vad jag antar kommer bli en säsong två av ”Ligga”.
Kritik bör även lyftas mot handlingen i ett av programmen. I ett desperat försök att få umgås med sitt ex Julia, drar Line en smaklös lögn. Hon säger att hennes mamma är döende i cancer, och att mamman vill träffa båda tjejerna (som hon fortfarande tror är tillsammans då Line inte berättat sanningen) och ha en mysig spadag tillsammans innan hon går bort. Detta lämnar bara en dålig eftersmak i munnen. Vissa människor anser att man kan skämta om allt. Det jag precis beskrivit visar starkt motsatsen.
Tillbaka till det jag skrev om att Line och Elin är samma karaktärer i finalen som i det första avsnittet. Det är en sanning med modifikation. Det finns en stor skillnad hos huvudkaraktärerna i slutet av säsongen. Men är det värt att lägga sin dyrbara tid på att se igenom en hel serie bara för att komma till det spännande slutet? Oavsett hur trögt det har känts att nå dit? Det kan bara var och en svara på själv.
▸ ”Ligga” finns nu att streama på Discovery+