Den ödesmättade stämningen vilar tung över Alaskas snötäckta landskap och byar. Det här är en plats för hårdhudade män och kvinnor som gett upp allt hopp. Här lever man inte, man överlever. I Jeremy Saulniers ”Hold the Dark” finns knappt några färger, och absolut inga glädjestunder. Det är en tung film som inte slinker ner så lätt med fredagspopcornen, om nu någon hoppades på action och spänning.
Efter att flera barn har rövats bort av vargar, skriver en sörjande mamma (Riley Keough) brev till författaren Russell Core (Jeffrey Wright), som ska vara en expert på rovdjuret ifråga. Kan han komma och skjuta vargen, och ge henne lite sinnesro? Core anländer till Alaska med geväret redo, men upptäcker att han kanske inte fått reda på hela sanningen.
Alexander Skarsgård spelar pappan till den försvunne pojken, och gör en skrämmande insats i en av de fyra bärande rollerna. Vi har också James Badge Dale som traktens polis, som får fullt upp när händelserna tar en oväntad utveckling.
Det är svårt att berätta mer om ”Hold the Dark”, då filmens plötsliga vändningar är dess styrka. Våldet slår till när man minst anar det. Men däremellan blir det lite för många scener där sammanbitna människor pratar gravallvarligt med hes röst, utan att ha något att säga.
”They don’t make film like this anymore”, säger en karaktär. Hon syftar på ett fotografi, men jag undrar om inte regissören (känd för täta thrillern ”Green Room”) klyftigt ville flika in hur smart och old-school just hans film är. Med inspiration från ”Deliverance” och gamla westernrullar har han skapat en stämningsfull vildmarksthriller, men dess långsamma tempo tär tyvärr på mitt tålamod mer än en gång.
För fotot ansvarar norske Magnus Nordenhof Jønck, som tidigare jobbat med bland annat ”Kapningen” och ”Kriget”. Kanske var regissören ute efter den där skandinaviska noir-känslan, med iskalla mörka dagar och avtrubbade människor. En miljö där ondska kan frodas. Där människans djuriska sidor lockas fram under de långa, deppiga nätterna. Isåfall har han lyckats. Men jag önskar bara att det också fanns en mer intressant story, värdig den här episka skådeplatsen.