Efter indiehits som ”Welcome to the Dollhouse” och ”Happiness” har Todd Solondz blivit något av en kultregissör inom filmisk vemodighet. Nu har han tagit sig an en ny spännande historia om en… tax? Som också är en sorts uppföljning på just hans kritikerrosade ”Welcome to the Dollhouse”? Låter det märkligt? Det är det.
I ”Wiener-Dog” får vi följa den besynnerliga berättelsen om en tax som på olika sätt hamnar i flera personers vitt skilda liv – den ena mer dysfunktionell än den andra. En antalogiberättelse där taxens inverkan på individen blir filmens huvudmål. Från att ha blivit en ung pojkes svar på sin högsta önskan mitt i föräldrarnas krisande äktenskap till att bli en drastiskt utlösande katalysator till en deprimerad professor i filmvetenskap. Varje del på den lilla hundens resa blir som en experimentell kortfilm – med varierat resultat.
I en av delarna spelar dessutom Greta Gerwig den vuxna versionen av Dawn Wiener – huvudkaraktären i ”Welcome to the Dollhouse” – nu en veterinärsassistent som tar hand om hunden och följer med på en road trip med Kieran Culkins Brandon (också från ”Dollhouse”). Inslaget är utan tvekan filmens starkaste sådan (mycket tack vare Gerwig) men dess involvering i denna film är ett huvudbry. Lösryckt från sitt sammanhang i något som faktiskt skulle kunna vara en intressant uppföljning på Solondz uppskattade film känns berättelsen ytterst otillfredsställande.
Handlingen till trots har Solondz fått till en intressant skådespelarensemble med namn som Tracy Letts, Julie Delpy, Danny DeVito och Ellen Burtsyn – som alla är ljusglimtar i denna i övrigt ytterst förvirrande tafatta film. Nä, Solondz skulle stannat lite längre i skrivarstugan och gjort Dawn Wiener den upprättelse hon förtjänar.