En nervkittlande ungdomsserie med extra allt

”Outer Banks” har sedan sin premiär 2020 samlat på sig en stor fanskara, och jag förstår varför. Det finns många styrkor med serien då den inte riktigt är som alla andra. Den innehåller många delar – uråldriga mysterier och gåtor som behöver lösas, samtidigt som relationsproblem kring både vänner, föräldrar och kärlek får ta plats. Den ständiga frågan kring grupptillhörighet, som karaktärerna för övrigt verkar vara helt besatta av, förblir intressant genom alla de tre säsonger som hittills har släppts.

John B (Chase Stokes) och hans vänner JJ (Rudy Pankow), Pope (Jonathan Daviss) och Kiara (Madison Bailey) bildar ”The Pogues” som tillhör arbetarklassen på Outer Banks i North Carolina. De andra, rika, kallas för ”The Kooks”, där det hela tiden finns en spänning mellan klassgrupperna. Vad är inte mer än perfekt att göra en lightversion av ”Romeo och Julia” vid sådana förhållanden? John B förälskar sig nämligen i rikemansdottern Sarah Cameron (Madelyn Cline), vilket skakar om det på Outer Banks-kusten.

Men vi har inte bara tonårsproblem framför oss utan ett fartfyllt äventyr. John B letar efter sin pappa som försvann några år tidigare, som i sin tur försökte hitta det försvunna skeppet Royal Merchant som innehöll massiva mängder guld. The Pogues går ihop för att förhoppningvis både hitta John B:s pappa och guldet, men vad de inte vet är att det är fler som är sugna på att hitta skatten.

Det som kanske är mest uppfriskande med ”Outer Banks” är att det knappt finns en enda mobiltelefon i sikte – det är inget smsande fram och tillbaka och inga sociala medier som skapar drama, även fast detta kan ses som en ungdomsserie. Ibland ringer de varandra på sina knapptelefoner vid nödsituationer, men oftast hoppar JJ på sin moped för att han ”måste prata med John B”, eller så säger dem lite casually ”vi ses i Sydamerika, vi hittar varandra där”.

Det tråkiga med seriens karaktärer är dock att de manliga personerna oftast tenderar att fastna i tröttsamma macho-roller. I princip alla manliga karaktärer har grova aggressionsproblem, alltifrån medlemmarna i The Pogues eller Sarahs bror Rafe (Drew Starkey) till hennes pappa Ward (Charles Esten). Om de blir irriterade på någon ja då måste de misshandla personen eller också döda den. Och vem är det som hela tiden måste hindra dem? Tjejerna såklart.

Problemet är inte att karaktärerna är platta, men man väljer att inte utforska de sårbara sidorna på djupet. Och jag lovar, det finns egentligen en hel del att gräva i. JJ:s sorg över att inte ha några bryende föräldrar, John B som övergavs av sin pappa och Rafe som har grova daddy-issues och ett galet uppmärksamhetsbehov. Men att stundtals hamna i den ”stereotypiska-fällan” blir förlåtet när seriens främsta styrka, Pogues gruppdynamik, får ta fokus.

Relationerna mellan karaktärerna komplexifieras mer och mer. Vem ska man sätta först – sin familj, sina vänner eller sin egen framtid? Och inte minst intensifieras jakten på skatten efter varje säsong – fler gåtor, mysterium och skatter tillkommer där man på vägen får många svar, men där också fler gåtor uppkommer. Och den tredje säsongen kommer inte att göra fans besvikna, där alla mysterier sammanlänkas.

Det är helt enkelt en lätt uppgift att ta sig igenom de tre säsongerna, där historien hela tiden drivs framåt av ännu ett nytt problem som behöver lösas. Inte desto mindre måste filmfotot lyftas, som får en annorlunda touch när bilderna har ett gyllene dis-filter över sig som förstärker träskmarkskänslan ute vid Outer Banks. 

”Outer Banks” levererar spännande, nervkittlande och fartfylld underhållning, på en alldeles lagom nivå. Trots att serien kan ses som en ungdomsserie skulle jag vilja påstå att den även passar en äldre målgrupp då man gör ett bra jobb i att undvika att inkludera de typiska ”high school-problemen” allt för mycket.

Fjärde säsongen är bekräftad, och exakt hur de ska gå vidare teasar de om redan i säsong tre.

Din helg är i alla fall räddad – ”Outer Banks” säsong 1 och 2 finns att se på Netflix, där den tredje säsongen just har släppts!