Recension: Penumbra (2012)

Skräck med fin nerv

#SFF11 – ”Penumbra” är psykologisk skräck från två argentinska bröder, som utan att vara alltför nyskapande ändå håller ett bra grepp om åskådaren hela vägen ut.

Publicerad:

Adrián och Ramiro Garcia Bogliano är två latinamerikanska bröder som regisserar ihop och framförallt fokuserar på skräckgenren. I festivalaktuella ”Penumbra” tar de ett steg bort från det specialeffektstunga och blodiga och fokuserar nästan uteslutande på psykologisk skräck, så som vi känner igen den i exempelvis Roman Polanskis filmer. Det läskiga kryper på sakta men säkert samtidigt som vi märker att utgång för utgång blockeras. Det skapar en klaustrofobisk känsla. 

Denna känsla upplever Marga som vill hyra ut sin nedgångna lägenhet i Buenos Aires. En mäklarfirma har hittat den perfekta hyresgästen, som är villig att betala fyra gånger så mycket hon begär i hyra. Men den mystiska hyresgästen kommer aldrig och mäklarna, som bara blir fler och fler i lägenheten, börjar uppträda allt mer underligt. Samtidigt drar det ihop sig till en total solförmörkelse, vilket gör att den redan obehagliga stämningen bara accelereras i takt med att ljuset blir skummare. 

Genom att bara ställa kameran på rätt ställe, hitta en ny vinkel, ge en extra liten knuff i regi och tonläge, så skapar bröderna Garcia Bogliano en kuslig atmosfär som gör att intensiteten hålls uppe hela vägen.

Samtidigt har vi sett några av situationerna tidigare – hissar som stannar, lampor som inte fungerar, spring i trappor. Trots återvinningen av vissa scenarion lyckas duon ändå skapa en god nerv och spänning. 

Läs mera