Om det är något otaliga skräckfilmer och thrillers lärt oss är att om du ser din granne syssla med något fuffens – lägg dig inte i. Fråga inte dumma frågor, ring inte polisen och gå absolut inte dit och undersök. Enklast är att flytta och till och med byta namn. Men gissa vad vår huvudperson gör när grannkvinnan börjar bete sig mystiskt och hennes barn verkar försvinna?
Tonårige Ben (John-Paul Howard) besöker sin pappa under en sommar samtidigt som föräldrarnas skilsmässa. Medan han går igenom de vanliga rutinerna (fester, mobbning, kärlek) så upptäcker han att något inte står rätt till med grannarna. Ett ont väsen har vaknat från skogen och verkar iklä sig mänskliga gestalter samtidigt som det livnär sig på barn.
Bröderna Brett och Drew T. Pierce kan sin genre och blinkar ivrigt åt allt från Hitchcock och bortglömda B-filmer (”En djävul till granne”, ”Djävulens barnvakt”) till mer modern, kommersiell skräck. Det är ett stort smörgåsbord med lite extra av allt inklusive existentiell tonårsångest och fysiska identitetsstölder. Ingen tror på vår hjälte och han kan inte lita på någon.
Vanligen tröttnar man snabbt på den här typen av film som så uppenbart ”lånar” (stjäl) majoriteten av sina idéer från andra filmer. Men regiduon Pierce hanterar sina häxor och demoner på ett sådant lek- och kärleksfullt sätt att det är svårt att inte ryckas med. Man skriker sig kanske inte hes av skräck men här finns flera effektiva hoppa-till-sekvenser, ruggiga skuggor och läbbiga effekter, som man tacksamt nog avvaktar med.
En bonus är greppet att tona ner samtliga karaktärer för att inte göra det självklart vem som är god, ond eller kommer klara sig. Befriande dessutom med avsaknaden av alltför bekanta ansikten, även om just detta kan bero på en budgetfråga. Skådespelarna gör vad de ska utan att göra mycket liv av sig. Howard är aningen blek hjälte men å andra sidan är det knappast den stora attraktionen med den en sådan här film.
”The Wretched” kanske bäst blir ihågkommen för att ha legat etta på Nordamerikas biotopp fem veckor i maj på grund av Corona. Men som en välgjord, spännande och förvånansvärt oförutsägbar skräckfilm är den ett välkommet litet bidrag till genren. Och vi är spända på att få se mer av vad regissörerna hittar på härnäst.