Sparsamt men spännande

Filmvärlden behöver regissörer som Jon Watts. Han må inte gjort något alltför nämnvärt men när man ser ”Cop Car”, hans tredje långfilm, är det inte svårt att förstå varför Marvel valde honom till registolen för ”Spider-Man”-rebooten.

”Cop Car” är inget banbrytande men sticker ut med sin mörka ton, nedtonade dialog och simpla story. Två unga pojkar på rymmen stjäl en till synes övergiven polisbil ovetandes om att ägaren tillika sheriffen (Kevin Bacon) har en och annan hemlighet gömd i bagageluckan och snart är dem på spåren.

Filmen landar någonstans i ett mellanting av bröderna Coens äldre filmer (i synnerhet debuten ”Blood Simple”) och coming-of-age-filmer av typen grabbar på vift som lär sig en läxa om livet. Den vägrar vara övertydlig och låter tittaren fylla i många luckor själv, alltid en befrielse från skriva-på-näsan-Hollywood.

Det är subtilt och sparsamt men samtidigt spännande. Skådespelarna gör vad de ska, såväl nykomlingarna James Freedson-Jackson och Hays Wellford som superveteranen Bacon och ständige scentjuven Shea Whigham.

Att filmen inte lämnar något starkare intryck beror på att det känns lite som en kortfilm utdragen till långfilmsformat. Finalen kommer inte som någon större överraskning och när eftertexterna rullar är känslan mer ”jaha” än ”wow”. Men det är fortfarande filmskapande på en annan nivå än vad man är van vid. Watts har något att erbjuda och förväntningarna på nya ”Spider-Man” höjdes plötsligt en aning.