Mus-huset rymmer några väldigt mörka hemligheter.

Redan 2006 hade skaparen Amy Sherman-Palladino en plan för vilka de fyra sista orden i ”Gilmore Girls” skulle vara. Men eftersom hon inte var delaktig i sista säsongen har vi fått vänta ända till nu för att få veta hur serien var tänkt att avslutas. Och med facit i hand tror jag fler med mig blev positivt överraskade. (OBS! Texten innehåller mängder med spoilers!)

”Ett år med Gilmore Girls” är mer tradition än institution. Man bör nämligen föredra handstöpta antikljus framför fabriksproducerade kokosdoftande värmeljus. Likväl bjuder årets tillställning på oväntat kontroversiella inslag som, liksom chilisill, kan bli något av en julmys-förstörare. Vi har smygtittat på de nya avsnitten.

Titta riktigt noga och du kan se Bambis mamma skymta förbi i filmen. Och har Disney verkligen återanvänt en scen ur ”Askungen”?

Liksom dess föregångare i Trikoloren-trilogin genomsyras ”Den röda filmen” av ett bombastiskt bildspråk. Den röda tematiken ställer upp en av livets stora frågor: vad är äkta kärlek? Tonårspoeten i mig njuter och tack vare en enkel scen om återvinning lyckas Kieślowski överbrygga våra dialektala skillnader.

Är det ett spöke vi ser i ”Tre män och en baby”? Ladda upp inför Halloween med några skräckhistorier från verkligheten.

Michael J. Fox spelar sin sista större roll i Peter Jacksons spökspäckade mysskräckis, självfallet uppbackad av Danny Eflmans gotiska toner. Detta är det tänkta ”Tales of the Crypt”-avsnittet som istället blev 110 skälvande minuter att njuta av.

Del två i Trikoloren är ocharmigt skojfrisk och ruskigt obehaglig på samma gång. Tyvärr har Kieślowski  inte samma känsla för svart humor som för det konstnärligt stilfulla vilket gör ”Den vita filmen” högst ojämn.

Låt oss snacka om volanger, turnyrer, korsetter, spetsar och krinoliner, och om siden, linne, bomull, brokader och brodyrer. Jag pratar såklart om kostymfilmen.

Synen på det majestätiska vidundret draken är tudelad. Vänder vi oss till öst anses de vara lyckobringande och en symbol för visdom, medan de i väst glupskt slukar jungfrur och eldar upp allt i sin omgivning. I ”Peter och draken Elliot” förenas öst och väst då snäll limegrön jätte möter skräckinjagande dålig Disneyproduktion.

Vi tipsar om bra, korta knattefilmer som är lika underhållande för din tvååring som för dig.

Var 109 sekund blir en amerikan utsatt för sexuella övergrepp, men bara 6 av 1000 förövare åker i fängelse. Av alla utsatta under 18 år är 82% kvinnor. ”Audrie och Daisy” är två av dem. Hur ska jag kunna betygsätta det här?

Under en epok när vi slängde oss med uttryck som ”pangbrudar” och ”bombnedslag” och den kvinnliga skådespelarensemblen främst agerade sexsymbol, känns det otippat att de trots den påtvingade stereotypen lyckades generera en drös minnesvärda insatser. Men hur gick det för mina barndomsidoler när de liksom jag ställdes handfallna inför ett hårmode utan våffeltång?

Skräck, deckare och komedi i fotspåren av ”Hundraåringen” och ”Låt den rätte komma in”.

En sorg för stor för tårar. Så kan handlingen  i denna franska filmklassiker sammanfattas. Juliette Binoche visar hur man genom begränsat minspel och minimalistisk dialog kan levandegöra en av människans primära känslor. Pretentiöst? Det är det också.

Vad har Illuminati, julljus, venetianska masker, författaren Arthur Schnitzler, It-paret Kidman och Cruise samt sataniska baklängesmelodier gemensamt? Erotisk thriller är bara en av alla genres som använts för att beskriva ”Eyes Wide Shut”. Kubricks sista verk må vara hans minst självklara, men likväl inte mindre briljant.

Flosklerna avlöser varandra i denna franska dussinfilm med François Cluzet i huvudrollen som den empatiske, cancersjuke landsläkaren Jean-Pierre. Trots den nostalgiska, ”Doktorn kan komma”-inspirerade handlingen tror jag inte ens kulturtanterna kommer uppskatta detta gubbparadis utan hjärta. Det dricks inte ens vin.