Döda poeters sällskap (1989)
Synopsis
1959: I en privatskola med tryckt atmosfär inspirerar den passionerade professorn i engelska, John Keating, sina studenter till att leva livet fullt ut, med mottot ”Carpe Diem” (fånga dagen). Keating gör ett starkt intryck på sina äventyrstörstande elever, och de starka känslor som skolan och familjerna tryckt börjar komma upp till ytan. Uppmaningen från läraren kommer att ändra deras liv för alltid, men motkrafter verkar i bakgrunden.
Info
Medverkande
Recensioner
Pampig och fläskig pianomusik ackompanjerat av sköra fiolstråkar, uppumpade tonårspojkar och förutsägbar klippning med många närbilder. Fast just det, det slipper vi faktiskt här. ”Döda Poeters Sällskap” är en fantastiskt vacker och inspirerande berättelse, och den klarar sig alldeles galant utan klichéartad dramamusik, häftiga trickfilmningar och utstuderade kurvor. Istället bjuds det på berörande skådespeleri, livet i det stora fångat genom ett nålsöga och hyfsat hiskliga säckpipor.
