Filmatiseringen av ”Gone Girl”-författarinnan Gillian Flynns andra roman är en inte helt vattentät thriller som innehåller satanistdyrkan, mysterier och relationsdrama. ”Dark Places” använder sig av ganska vedertagna grepp som vi alla känner till men är tillräckligt trivsam för att hålla intresset uppe filmen ut.

M. Night Shyamalan pratar ”Sjätte sinnet”, inställningen till kritik och om att äntra TV-världen med ”Wayward Pines”.

Frankrikes motsvarighet till Wes Anderson, Jean-Pierre Jeunet, har gjort en familjefilm som är föremål för samma kritik som riktats mot filmerna av amerikanska bildberättaren. För mycket yta, för lite innehåll. Hans första engelskspråkiga film sedan ”Alien: Resurrection” är inte mycket att vara mallig över.

I regissören Marjane Satrapis nya presenteras vi för en spillrans ny Norman Bates och bjuds på psykoanalys i fickformat. ”The Voices” är förmodligen årets knäppaste film och byter ständigt tongång – något som i det här fallet funkar ganska utmärkt.

”Det enda jag någonsin velat göra är att jobba otroligt hårt och bli bäst på vad jag gör.”

”Bird People” må ha förlorat mot Ruben Östlunds ”Turist” i Un Certain Regard-sektionen på årets filmfestival i Cannes men är en vinnare i alla avseenden när det kommer till originalitet. Denna franska film tar påhittigheter till en ny nivå och berättas ur ett fågelperspektiv.

Idérik men ofokuserad. Filmatiseringen av Joe Hills andra roman, den kultiga ”Horns”, är en berättelse om en mordgåta som gapar efter för mycket.

”Vinterdvala” är den första turkiska filmen som vunnit guldpalmen i Cannes sedan 1982. Regissören presenterar ett väldigt utsnitt av livet med roliga vardagsgrubblerier som slår nästintill en strike.

Efter Oscarsbelönade ”Hämnden” testar Susanne Bier lyckan i Hollywood. Projektet som det surrats rätt länge om – på grund av premiärdatumets många uppskjutningar – är pinsamt för alla involverade. ”Serena” är bland det mest innehållslösa jag sett i filmväg.

Ångest är måltavlan i danska ”En andra chans” som närmar sig smärtpunkter och bjuder upp till moraldiskussion. Skådespelet vacklar till och från men skärskådningen av en familj på bristningsgränsen träffar helt rätt från start till mål.

Boken ”Testament of Youth” har blivit kallad en av de starkaste krigsmemoarerna genom tiderna men adaptionen lämnar mycket att önska. Filmen om hur Vera Brittain kom att bli en av pacifismens stora förespråkare fångar en tidsanda då kvinnans ställning i samhället började diskuteras men bryter inte ny mark i övrigt.

Reese Witherspoon gör sin livs roll i en inspirerande berättelse baserad på en sann historia som präglas av både skönhet och svärta. ”Wild” är en storslagen upplevelse som följer en kvinnas långa vandring längs Pacific Crest Trail och rör mig till tårar.

Jason Reitman fortsätter med nästan-en-film-om-året-traditionen och presenterar den här gången en pessimistisk världssyn som besudlas av ett brandtal. Det som talar för filmen är att Adam Sandler äntligen visar upp de kvalitéer man saknat sedan ”Punch-Drunk Love” igen.

En storskalig produktion med ett bra manus och en handling som utspelar sig under andra världskriget är ofta allt som krävs för att sopa hem en hel drös statyetter på Oscarsgalan. Förhandsfavoriten ”The Imitation Game” innehåller båda men faller inte en kräsen kritiker helt i smaken.

Skådespeleriet är den förbluffande komponenten i Kelly Reichardts nya politiska thriller. Det är framförallt det stora affischnamnet Jesse Eisenberg som gör en minnesvärd rollprestation och står för mycket av filmens avsiktliga dissonans. ”Night Moves” förtjänas att ses just därför, den visar prov på enastående regibegåvning.

Robert Pattinson och Guy Pearce delar på rampljuset i ”Animal Kingdom”-regissörens andra långfilm. ”The Rover” faller under beteckningen westernfilm och innehåller en upptakt som utlovar en storartad filmupplevelse med naturskönt foto med uppslukande långt skärpedjup. Tyvärr är handlingen ganska ointressant.

”Det var som att spela två olika roller som egentligen är motsatta sidor av samma psyke.”